Vi mutade barnen med löften om att de ska få bestämma aktiviteter för morgondagen och fick med oss två glada barn på ännu ett försök till toppbestigning av Städjan.
En och en halv timme tog det oss att komma upp till högsta toppen och då hade vi ändå stannat för att vila otaliga gånger. Gissar på en timmas effektiv vandringstid.
Det blåste och var rejält kyligt på toppen och jag ångrade att jag inte tagit med vantarna. Det var inte heller helt klart så vi såg tyvärr inte så långt som vi läst att man skulle kunna göra.
På toppen blev det såklart fikapaus och vi kalasade på jordgubbar, tomater, kex och godis.
Det blev även ett foto på oss allihop när vi stod på toppen av Städjan, 1131 m.ö.h.
Härligt! Jag blir så sugen på fjällvandring när jag läser dina inlägg!
Roligt att höra att vi inspirerar dig =) Det är otroligt härligt att tillsammans med familjen kämpa sig upp för vackra fjälltoppar.