Jobbig upplevelse att söva Tristan.

Fy, det är nog den värsta känslan jag känt när det gäller mina barn. Narkosläkaren och narkossköterskan försökte sticka in nålen för infarten i hans fot, men lyckades inte. De försökte ett par gånger och tillslut sa narkosläkaren att det nog var bättre om han fick andas in sömnmedel i en gasmask. Han bad mig ta upp Tristan och låta honom sitta mitt knä och Tristan, som hade ont sedan de försökt sticka honom i foten upprepade gånger, bara skrek. Narkosläkaren satte masken för mun och näsa på honom och skriken blev lugnare och tystare.. Tristans kropp blev lealös och tung och jag fick en klump i halsen och tårarna brände bakom ögonlocken. När han somnat in sa läkaren att jag kunde lägga honom på britsen och när jag gjort det sa sköterskan att vi skulle lämna rummet och att vi fick träffa honom på uppvaket ett par timmar senare.

Jag ogillade metoden starkt! De kunde väl ha lagt honom på britsen från början, alternativt bett oss gå ut innan han skulle sövas… Det var så hemskt att känna hur hans kropp bara föll ihop, scenariot att det var hans sista andetag och att han dog i min famn flög förbi näthinnan… Usch, jag hoppas det var både första och sista gången han behöver sövas.

2 reaktioner på ”Jobbig upplevelse att söva Tristan.

  1. Känslan är vedervärdigt vidrig! Jag upplevde det i december… på Östra. Jag trodde att jag själv skulle kola av där och då. Han sövdes för att dom skulle göra en gastro på honom… precis som Tristan så satt han i min famn då han föll ihop, lealös – och jag, liksom du, fick bilden av att han dog i famnen, på näthinnan.

    Fy… jag hoppas att jag aldrig mer behöver uppleva att något av barnen ska sövas…!

  2. Jag förstår dig, precis så var det med min son när de skulle söva honom för insättning av rör. de hittade ingen ven, han var mega ledsen och fick somna in i min famn. Hemskt, speciellt eftersom det bara var en förälder som fick närvara. Sedan vaknade han jätte snabbt, de gör tydligen det av gasen, och hade världens snetändning i två timmar! Han var helt galen, skrek slog sparkade, ja allt möjligt. De lovade att han inte skulle minnas något när han väl kvicknade till på riktigt, men jag var nära att bryta ihop totalt flera gånger. Fy, aldrig mer! /caroline

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.