Fregatten Jylland & kullerstensklädda Ebeltoft

Tindra somnade i princip så fort hon dragit upp dragkedjan på sovsäcken och jag somnade inte långt därefter. Jag vaknade ett par gånger av vargarnas ylande, lejonen som röt i fjärran, djur som gick under altanen som tältet var placerat på, av regnet som smattrade mot tältet och av fåglarna som gick på tälttaket men det var en mäktig upplevelse att sova såpass nära alla djur.

Guiderna väckte oss på morgonen med nybryggt kaffe, te och varm choklad och sedan var det dags att mata björnar och vargar. 

2

Innan vår egen frukost fick vi även möjlighet att såväl klappa som hålla i en orm. Varken jag eller Tindra ville hålla i ormen men klappade den gjorde vi. Kändes inte alls så slibbig som jag tänkt mig.

Innan vi tog farväl av Ree Park Safari samlade vi ihop de underbara guiderna samt alla barn och tog ett foto. 

IMG_5496

Färden gick sedan vidare till Fregatten Jylland där vi fick en guidad tur på fartyget. 

1Vi fick lyssna på dess historia men som med så många av de andra guidade turerna så var det svårt för barnen att hänga med i vad som sades på danska. De aktiverades dock när de skulle börja leta efter sex nycklar till en skattkista. Alla barn fick möjlighet att hitta varsin – ett mycket bra upplägg för att ingen skulle känna sig utanför. När alla nycklar var hittade låstes skattkistan upp och i den fanns massor med chokladpengar – en perfekt skatt för godissugna barn.

Klockan började bli mycket och det var inte längre så lång tid kvar innan det var dags för oss att bege oss till Stena Lines färjeläge i Grenå. Men innan vi åkte dit hann vi med en liten rundtur i idylliska Ebeltoft med sina kullerstensklädda gränder och korsvirkeshus. 

Efter det var det dags att vid Aarhus flygplats ta farväl av härliga Clara från VisitDenmark samt Fnulan med dottern Mira och Åse med dottern Alice. Jag och Tindra, Jennifer med dottern Hailey samt Sandra med dottern Fanny åkte vidare till färjeläget där vi fick vänta in båten för påbörja den långa båtresan och sedan bilfärden hemåt. 

Mycket trötta kom vi tillslut hem och med leenden på våra läppar berättade vi för pappa Rickard och sonen Tristan om allt vi fått vara med om. Sonen var minst sagt avundsjuk men ser nu än mer fram emot pressresan till Nordjylland som han och jag åker på i augusti!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.