Förstår!

Nu förstår jag varför Tristan de senaste nätterna sovit i fem-tio minuters intervaller och sedan gråtit, gråtit och gråtit. Även när han sovit på dagen tillsammans med Rickard och Tindra har han vaknat med jämna mellanrum och bara gråtit. 
Han somnade vid 19:30 och sov i en halvtimme och vi hoppades på en lugn natt inatt. Men sedan började det – gråt, skrik, gråt. 
Vi kom överrens om att ge honom en Alvedon för han borde ju ha ont någonstans. När jag gick in till honom och tog upp honom rann det vätska från hans mun. Då kom jag att tänka på att det kunde vara en tand på G! Och mycket riktigt, en stor kindtand är på väg upp!
Åh, det känns så skönt att veta varför han gråter konstant på nätterna. Inte för att det blir mer sömn för oss men det är enklare att visa förståelse när man vet varför han har ont. 
Alvedon har han nu fått och jag hoppas att han slipper ha så ont inatt och att tanden snart tittar fram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.