29+3 – Jag längtar efter den lille i magen och är övertygad om att allt kommer gå bra!

Är jag naiv som är övertygad om att allt kommer gå bra? Att bebisen kommer klara sig bra utan någon hjärnblödning? Att bebisen inte kommer få några direkta men av att ha kommit ut för tidigt?

Det är sådana slags frågor jag ställer mig när jag nu vid upprepade tillfället varit med om att några föreställer sig det värsta, och har mage att berätta om det och även föra det vidare till andra. För någon vecka sedan när jag talade i telefon med X blev jag väldigt ledsen eftersom personen gång på gång menade på att jag inte fick beskylla mig själv för att bebisen skulle ha hjärnskador och dylikt. Personen fortsatte med att säga att kärleken i en sådan familj ofta ser annorlunda ut och att man bryr sig om helt andra saker. Det spelade ingen roll att jag sa att det inte behövde bli så, och att det kan bli så även om bebisen föds i fullgångn tid, för det verkade som att personen redan ställt in sig på och beslutat sig för att det skulle bli så.
Efter samtalet pratade jag med min make och berättade det inträffade. Han, som har en närmre relation till X, menade på att personen inte menade något illa, och har lätt för att föreställa sig det värsta (på grund av ett antal faktorer som denne själv varit med om). Jag menade på att det må så vara, men att jag i vilket fall blev ledsen och att jag inte tyckte att det var rätt att uttrycka sig på det sättet. Givetvis höll maken med mig.

Igår på kalaset talade jag med en annan som sa att det var skönt att se mig och att h*n blivit intalad det värsta, alla möjliga scenarier tydligen, men h*n tyckte det var skönt att jag kommit så långt. H*n berättade även om en släkting som fått sitt barn i vecka 24, men jag uppfattade inte huruvida det gått bra för denne, troligtvis för att jag inte kunde släppa att någon väljer att tro att det kommer gå dåligt och sedan intalar en annan detta.

När en annan igår sa att h*n hoppas att allt går bra med bebisen, då vi redan köpt så mycket kläder och dylikt, och jag fick intrycket av att denne person menade att den hoppades att bebisen skulle klara sig, så blev min första kommentar att ”Jag är övertygad om att allt kommer gå bra med bebisen, det är snarare min psykiska hälsa som blir lidande av allt detta”.

Är jag naiv som tror att allt kommer gå bra? Skriver annat folk att allt kommer gå bra för att vara snälla?

Det är inga inga frågor jag förväntar mig några svar på, jag blir bara ledsen när vissa antyder att det inte kommer gå så bra som jag föreställer mig.

5 reaktioner på ”29+3 – Jag längtar efter den lille i magen och är övertygad om att allt kommer gå bra!

  1. Fy så tråkigt att du fått så mycket negativa kommentarer av olika personer. Jag förstår att du börjar tvivla på att det verkligen kommer att gå bra. Men jag säger som de andra som skrivit här: strunta i vad alla säger och gå på din magkänsla! Du har ju gått så pass länge nu, hela fyra veckor sedan vattnet gick! Och snart har du din lille bebbe hos dig!

    Jag har en nära vän som jobbar på neo avdelning på sjukhuset i Trollhättan och hon säger att de allra flesta klarar sig helt utan några större men alls! Och dom är födda så tidigt som vecka 24! Du är ju snart i vecka 31, det är stor skillnad!

    Stora styrkekramar till dig!
    Kajsa

  2. Nej, men ush vad jobbigt med folk som har negativa saker att säga istället för positiva! Jag tycker inte du är naiv, jag känner mängder med folk som är för tidigt födda (jag även gift med en) som inte har haft större problem alls. Känner faktiskt inte till ett enda fall där det har hänt några stora problem.

    Så det är ju ingen idé att oroa sig! Tänk om man skulle oroa sig för alla potentiella faror här i världen… man skulle ju inte våga gå ut! Tycker de andra här har kommit med bra råd, ta det lugnt och lyssna på dig själv istället för på alla andra! Ha det bra nu och tänk att om högst fyra veckor får du träffa en ny, underbar människa!

  3. Jag håller helt med föregående talare, det är klart att du inte ska gå runt och oroa dig det mår ingen bra av, varken du, bebisen eller resten av er familj. Det kommer säkert att gå jättebra det är dumt att måla fan på väggen. Lyssna på din intuition och som sagt bry dig inte om vad andra säger.
    Ta hand om dig, kram från tokboll

  4. ”Expect the best, prepare for the worst”, tycker jag är ett ganska bra motto! Jag tycker det är viktigt att vara positiv och fokusera på att det kommer gå bra, sker något annorlunda så får man hantera det när det kommer. Det är ingen idé att gå runt och tänka på allt som kan hända, det kan ju hända något när man är gravid oavsett om vattnet gått för tidigt eller inte. Men går man och tänker på det blir man ju galen! Så jag tycker du gör helt rätt i att vara positiv! Dessutom så tror jag starkt på en människas egna intuition. Är du säker på att det kommer gå bra, så kommer det förmodligen göra det också! Ta det lugnt och lyssna inte så mycket på folk runt omkring dig! De menar väl, men det kan ändå komma ut väldigt fel! Ta hand om dig! Kram Sofie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.